Maybe We All Have A Vision...

Så.

Nu är det drygt två timmar och en kvart till tolvslaget och år 2008 is over and out.
Det har varit ett fint och trevligt år på många sätt, men ett tråkigt på nästan lika många.
Man har stiftat nya bekantskaper i människor man en gång trodde man aldrig skulle ha något gemensamt med, man har stidit i en mängd konflikter med olika människor men även med sig själv, gjort saker man kanske inte är så stolt över och sånt som man kommer vara glad över att man gjorde i resten av sitt liv och med andra ord har man nog levt att ganska normalt tånårsliv.

Nu är det alltså dags att börja fylla i datum med 09 istället för 08. Och jag ser fram emot det, inte bara för att 9 är mitt lyckotal utan för att bakom den siffran ligger just nu tusen möjligheter.

2009 är det år som jag and my fellow 91:or fyller 18. Jag både längtar och fasar för den dag som lilla jag ska ta steget in i ansvarets värld. När jag tänker efter så inser jag att jag inte vet någonting om den värld som faktiskt snart väntar mig. Men vad gör man. Jag har fortfarande nio månader på mig och kommer alltid kunna fråga mamma (<3)

Inom den närmaste framtiden väntar mig mycket resor. Om ca två veckor bär det av till Stockholm och Uppsala med Sanna (<3). Och ca två veckor efter det far jag med samma underbara tjej till Göteborg över dagen. Och SEDAN, ytterligare två veckor efter det åker jag och min kära syster ensamma till London. Det blir en upplevelse. Men det var ju också det som var årets julklapp...

Förövrigt tror jag att 09 kommer fyllas med, och jag tror Amanda håller med, Arkix X. Scully och Mulder är just nu två av de människor som ligger närmast hjärtat.

Det var allt för nu.
Med all välmening och kärlek.
xoxo
Malin Z.

p.s. Delar av detta inlägget har på något sätt försvunnit och eftersom jag inte minns vad jag skrev så får ni leva utan det. d.s.